Det som virrar runt i mitt huvud just nu, eller det har gjort det hela veckan . . Det är hur kan man vara på förblindad av kärlek så man inte ens märker hur falsk den andra är!? Hade det varit jag så hade jag i alla fall viljat att någon sa det till mig. Nu tänker väl ni Ja, men varför säger du inte det själv till personen då?

Jo det ska jag berätta för er att, OM jag gör det så kommer han/hon tro att jag är avundsjuk och visst det kanske jag är. I detta fallet så spelar det faktist ingen roll. Även fast jag inte riktigt vet hur det ligger till, så är jag inte så dum att jag inte fattar vad han/hon har i kikarn. Det är så genomskillningt att det lyser igenom.

Har ni någon kompis som har varit förblindad av falsk kärlek?


/ Sarah